På den här bilden var min lilla skruttunge exakt 5 dagar gammal.. Tittar på bilden, så liten. Kundeknappt göra mer än att äta, kissa, bajsa, skrika och sova. När jag tittar på han nu hur han springer runt, ligger och dricker sin kvällsvälling och snart ska borsta tänderna, då inser jag.. Jag har verkligen lyckats. Från den här lilla skitungen, som nästan skrämde livet ur mig. Trodde aldrig jag skulle klara av att ta hand om något så perfekt och forma det till något bra. Men jag har världens snällaste, finaste, vackraste och mest älskade lilla Oliver (enligt mig :). Jag längtar så otroligt mycket efter den adg JAG känner mig redo för nästa lilla skitunge. K har redan poängterat att han är redo, men jag är inte det.
Jag vill hinna skola in Oliver på dagis, börja jobba, gifta mig och skaffa eget STORT ställe innan jag blir 2barnsmamma. Har full respekt för dom som blir tvåbarnsmammor tätt, men jag skulle aldrig klara av det, just nu har jag inte tid för något annat än Oliver, K och ytterst lite till mig själv. Det räcker som det är, verkligen.
Har börjat spela en del sims2 igen, så ska återgå till familjen Andersson där och fixa till deras vardag en del. Ja, vissa har ett liv. Andra har det inte :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar