Vi har fått en diagnos på Olivfisens heshet och äckel nu iallafall. Han har falsk krupp. Jag hade ingen aning om vad det var för något förrns jag slog upp det på vårdguidens hemsida (läkare och vårdguidens telefonister var inge vidare på att förklara). Så för er som inte vet riktigt vad det är så slänger jag in lite information här (kan ju vara bra för Olivfisens gudfar och veta eftersom att han och mormor är dom enda som får vara barnvakt).


"Falsk krupp brukar drabba barn i åldern sex månader till fem år. Det är en vanlig, oftast ofarlig, sjukdom som kan orsakas av flera vanliga virus. Ett barn som en gång fått falsk krupp kan få det igen i samband med någon annan virusinfektion.

Symtom
Falsk krupp
Det börjar ofta som en vanlig förkylning.
Typiska symtom är heshet och skällande hosta.
Det kan höras ett väsande ljud när barnet andas in.
Symtomen kommer ofta på natten när barnet har sovit några timmar.
Barnet har låggradig feber.
Symtomen går över efter en till fyra dagar.

Egenvård
Vid falsk krupp
Det är viktigt att du lugnar barnet.
Låt barnet sova med högt under huvudet eller halvsittande. Det underlättar andningen.
Frisk luft är bra. Öppna fönstret eller klä på barnet och ta det utomhus en stund.
Låt barnet äta små måltider eftersom hostanfallen kan göra att barnet kräks.
Det är bra om barnet dricker mycket."



Jag har haft mina små funderingar på om det verkligen är falsk krupp och inte något annat, för idag är fjärde dagen som han har symtomen. Och han är fortfarande riktigt hes, det kommer inte ut nåt ljud alls fortfarande när han "skriker". Det stod en massa om någon annan sjukdom med liknande symtom men Olivfisen har ingen feber alls, så jag vet inte vad det är. Ringer till Jakobsbergs Närakut imorgon om det inte har blivit bättre. Vi var där igår och lillfisen fick andas in adrenalin och fick lite cortison. Han fick även Mollipect, kors i taket den funkade. Han kräktes ut en massa slem igår. Så förhoppningsvis kommer det upp en del slem idag också.


Läskigast var nog inatt, han blev jätte dålig. Han hostade sig nästan blå och spydde upp hur mycket slem och äckel som helst. Så det blev att åka in till akuten (efter ordination från vårdguiden). Hostan avtog så när vi kom dit skickade dom hem oss igen. Jävla sjukhus, är inte alls nöjd med bemötandet, de behandlade mig som att jag var helt jävla dum i huvudet och inte fattade någonting. Vad ska jag göra då? Jag blir orolig hemma, vårdguiden säger åt mig att åka in. Ska jag stanna hemma då eller? Den jävla undersköterskan lyckades inte ens ta det prov hon skulle för att mäta syresättningen i blodet. Jävla kasst. Avskyr nu mera den akutmottagningen, trodde den var till för att hjälpa till och inte sitta med attityd och vara riktigt otrevlig. Nu är det faktiskt inte jag som hönsar, även K tyckte hon var riktigt rutten.


Nu har jag också fått ont i halsen, riktigt groteskt. Stackars Olivfisen, han har säkert ondare än mig. Jag har ju bara ont, hostar inte. Nåja, min pappa har i alla fall varit snäll och beställt två jätte fina hårborstar åt mig så jag kan styla mitt hår varje dag och inte bara den gång om året jag går till frissan. Hah, yes. Nu kan man vara snyggve varje dag om man känner för det. Och det gör jag. Enda sen jag fick Olivfisen och mitt hår började ramla av och blev tunt och äckligt har jag använt toffs. Men nu tycker jag mitt hår är fint, så snart kommer jag kunna styla det varje dag och faktiskt känna mig fin i mitt hår. Tack pappa.


Nu ska jag återgå till min och Olivfisens sjukstuga. Det är ganska mysigt vissa stunder, man kan faktiskt ligga på sängen och bara mysa och sova till och från hela dagen. Dessvärre är han inte lika slö som jag, han har full rulle nästan hela tiden och jag vill bara ligga ner och sova. Fan vad skönt det vore. Nej, nu kommer snart K's lillebror hem och då blir det massa kackel och lek (vi är hos K's päron, lugnare så när man är sjuk). Hoppas ni andra inte har ont i halsen och att era barn slipper falsk krupp. Det är inte roligt någonstans.

Nu var det ett bra tag sedan jag satt vid den här burken och kladdade här. Kan bero på att jag haft ett liv dom senaste dagarna och att alla har varit friska (observera har).

I torsdags fyllde min syster 15, grattis igen. Firade med hemmafika och så sov jag och Olivfisen där. I fredags fyllde Nadja 18. Det firades med att lämna Oliver hos sin mormor och gå ut med en massa folk. Kvällen blev inte alls långvarig men det var riktigt kul och framförallt var det mysigt att få halva lördagen själv med K . I söndags var jag med K, Olivfisen, Kniv och Flickvännis på Stinsen. Det var nice, hittade s01 av L Word till ett riktigt bra pris, så nu har jag och K något att stirra på när vi sett klart alla sässonger av OC. Igår gjorde vi inte ett skit. Idag fyller min älskade pappa år, så jag och K lagade middag och gjorde tårta åt honom, han fick en pyjamas. Jätte fin pyjamas.

Olivfisen har någon riktigt ruskig förkylning. Han har inte haft röst alls på två dygn nu, så har han inte fått den imorgon så ringer jag till vårdguiden igen. Tycker det är riktigt obehagligt, jag kan inte lämna rummet obevakat när han sover för man hör inte när han vaknar. Varken när han vilar på dagen eller natten, mitt hjärta skulle inte klara att han låg vaken en timme och grät helt utan ljud för sig själv. No way.

Jag sa till Kniv igår att dagens inlägg skulle handla om mitt hår. Så kastar vi hit någon snygg liten slutkläm om mitt hår. Jag var hos min frisör idag för första gången sen februari 07, hah. Det var en bit hår att klippa av, men skönt att ha det gjort. Det blev lite kortare än jag hade tänkt mig, men inte alls så jätte kort. Räcker till axlarna. Ni som känner mig, ni vet ju att jag är aningen impulsiv. Jag har snelugg nu. Jag är tydligen snygg i det. "Min MILF", fick jag höra av K när det var klart så jag är nöjd. Skulle slängt upp en bild men dum som jag är så har jag färg i håret nu (utväxtdags) så nu blir det bara en bild på en påse typ. Nej men det känns grymt att ha lagt ner en hel timme på att sitta i en frisörstol idag. Jag känner mig skitsnygg. Nu ska jag klia huvudet och läsa lite bloggar i ca 20 minuter till innan jag ska skölja håret.

GRATTIS KN1V PÅ 15ÅRS DAGEN!

bästa bror, ingen vet om det döljer sig flickor eller pojkar under dessa masker.

Låt det förbli ett evigt mysterium. VI ÄR NU MERA ANONYMA TOMTAR FÖR VI STÅR INTE LÄNGRE FÖR VILKA VI ÄR.

en liten pik där.

Kommentera inte anonymt, då kan man ju inte svara.

Till dig som kommenterade om mitt uttalande om aborter:

En graviditet är en konsekvens efter sex. Då skapas ett liv, gör du abort tar du bort livet. Det är inte att ta konsekvenser det är attt hitta en utväg och slippa ta konsekvenserna. Största konsekvensen är att föda barnet. Det får bära eller brista. Ha inte sex om du inte är redo att skaffa barn om du har svårt att skydda dig!


Det är ett liv som är på väg att bli ett litet barn hur tidigt i en graviditet du än är och att göra en abort är att stoppa det som är på väg att bli en liten människa att komma till världen. Det är jätte bra att det finns aborter för vissa människor är uppenbarligen inte redo att skaffa barn. Men enligt mig är då preventivmedel bättre, men risken/chansen att bli gravid finns ALLTID! Det bör man ha i åtanke om man är gammal nog att ha sex. Det är min åsikt och du har en annan, vad du än säger får inte mig att ändra åsikt. Hade jag gjort abort, hade inte Oliver funnits idag. Då anser jag att om jag hade gjort abort hade jag stoppat ett liv, det är min åsikt.


Våldtäkt är en helt annan femma. Det är inte oansvarigt sex utan skydd. Om någon kopplar mina åsikter till att jag anser att våldtäktsoffer inte ska få göra abort så undrar jag hur eran relation till sex är alltså...

Idag är en lugn (=seg) dag. Just nu är K hemma hos oss och hämtar OCboxen (vi är inne på s01) och lite småsaker, Oliver leker för sig själv på golvet så jag tar en pause här. Det har varit en ganska intensiv förmiddag och en väldigt intensiv start på eftermiddagen, men nu verkar han ha lugnat ner sig en aning. K och hans mamma tog med Oliver ut en sväng i morse, så för en gångs skull behöver inte jag tänka på att pallra mig ut. Den här veckan känns ganska lugn, samtidigt som den känns alldeles jätte full.

Idag ska jag som sagt inte göra ett jävla skit, eventuellt träffa Sandra framåt kvällen. Imorgon vet jag inte heller vad jag ska göra, förhoppningsvis träffa K's gravida vännina så jag kan ge henne presenter. På onsdag blir det Xist med Bella och Flisan. På tórsdag fyller min älskade syster år, så då blir det ÅKA AV till henne och sova där. Och på fredag ska jag hinna med lite shopping på förmiddagen, betala räkningar, träffa S och sen blir det lämna Oliver hos mamma och sen ska jag och K ut med massa kompisar. Det var senast i oktober jag hade barnvakt åt Oliver, så just nu känner jag mig jävligt motiverad till en grym utekväll och en god dos av sömn innan jag hämtar min lilla skatt på lördag igen. Undra om jag klarar mer än 18 timmar den här gången, hah. De tre gånger jag haft barnvakt har varit ganska jobbiga, men antar att det är bra för mig och Oliver och vara lite ifrån varandra, han har det ju hur bra som helst med mormor, moster och gudfar. Och det känns grymt motiverande att göra något med K på egen hand (även om det kommer vara massa annat folk också).

Nästa vecka ska jag gå på en ung mamma i kommunen träff igen, det ska bli nice. Ska dra med mig Anki och Isaak, då har man ju sällskap hela vägen från porten. Jag hoppas på att jag ska trivas där, tycker det är så långt till Xist. Det är närmare att bara ta bussen ett par hållplatser. Ska även bli skitkul att se vilka unga mammor i kommunen det finns. Har man tur kanske man får någon ny vän, alltid kul att lära känna nya människor.

Nej, nu ska jag joina min son i hans riva-ut-alla-saker-i-leksakslådan-lek och kanske växla ett par ord med K's mamma. Vi får se.

Nu är jag arg. Har varit inne och läst på http://VIUngaMammor.blogg.se och folk som kommenterar där går verkligen in för "no brain no pain". Bara för att hon är 14 år betyder det inte att hon är mindre lämpad förälder än en 37åring som får sin första, allt handlar om hur man känner inför sitt barn och vad man vill göra utav sitt föräldraskap. Som jag ser det så är bloggskriven jävligt medveten om sin son och hans behov.

Jag ser upp till henne, jag skulle aldrig klarat av att bli förälder som 14 åring. Jag hade aldrig klarat av att ta det ansvar som jag tar nu för 5-6 år sedan. Aldrig. Ge henne en klapp på axeln, för vilken skit ni folk än slänger ut er så är hon fortfarande en mamma, hon kommer inte gå tillbaka i tiden och göra abort för att ni grinar på henne! KLAPPA HENNE PÅ AXELN ISTÄLLET ERA JÄVLA ARSLEN.

Jag har inte så mycket mer än att säga än att min Oliver är världens finaste, vackraste och mest underbara lilla människa! Liten i storlek men så stor person.

Finns ingen annan kärlek som kan jämföras med våran Oliver. Du är mitt allt!

Nu är jag on the roll igen. Oliver och K ligger och vilar och det känns som att jag har en hel del att skriva om i det här inlägget. Det har hänt ganska mycket på senaste, men nu vill jag tänka på nuet och blicka framåt, jag kan ju ändå inte göra så mycket åt det som hände igår eller förra veckan nu.

Folk verkade producera ungar ungefär lika fort som jag kommer tömma mitt konto när barnbidraget kommer. Satan vad fattig jag är denna månad, tur att det bara är jul en gång om året. Men även denna månad kommer jag bli råttfattig.

En helt ny utgift är ju välling, det häller Olivfisen i sig. Men enligt Anki är välling billigt på Willys, så jag ska väl pallra mig dit och se om man kan fynda. Måste även inhandla en ny flaska till Oliver eftersom att en flaska med välling kvar i vart möglig över en natt. FYFAN! Vet att han har flaskor men det är praktiskt att ha ett par stycken att välja bland. Jag övervägde inte ens att koka den äckliga flaskan. Ner i en påse och ner i sopnedkastet. Dessutom fyller min pappa 48, min syster 15 och en av mina bästa vänner fyller 18 denna månad. Så presenter till dom och pengar till utgång den 25e. Plus det så ska Oliver ha blöjor, tvättlappar, en amningsnapp, nya nappar och ett par burkar mat. Shit. RÅN. Men jag får nog pallra mig till VINN Stormarknad i Stinsen och se om jag hittar några presenter där. Dom har mycket fint till as bra priser, har inte råd med hur mycket som helst. Ett månadskort ska jag ha med. Och räkningar. Shit. TOTALÅNGEST, tur bara att cigg inte längre är en utgift.

Nej fuck. Jag får ta och se över exakt hur myckt pengar jag får nu i januari och göra upp en plan på hur mycket jag kan lägga ner på allt. Olivers saker inhandlar jag, sen gör jag en plan för resten. FAN, jävla försäkringskassa. Låt K få sina pengar så jag slipper försörja honom med mina sista arma ören. Men tack till mig själv för att Oliver har kläder i sin storlek han har nu, i överflöd.

På tal om folk som skiter ut ungar. Jag vet att vi alla har olika syn på hur tätt man "ska" ha barn osv. Jag vill inte döma någon annan. Jag har en bekant som ska ha en till i augusti och hennes son är dryga halvåret. Så länge det känns rätt för henne och det är vad hon och hennes familj mår bäst av, så grattis och lycka till med det nya lilla livet. Dock skulle jag själv gå under om jag blev gravid nu. Är så trött på att ha en liten som är så krävande. Det är JOBBIGT. Som tur är så är han så jävla gullig och så jävla go att man orkar med. Världens finaste älskling, min son. Jag kommer nog vänta ett gäng år innan jag skaffar en tilll.

Jag och K har ju pratat om att ta bort pillrena när Oliver är två. Men jag tror jag vill vänta längre. Låta lillfisen växa till sig lite är ju aldrig fel. Jag vill nog vänta tills jag känner en längtan efter en liten bebis igen, inte bara skaffa en till för att vara klar innan 30. Stress. Men jag ska vara klar med mitt barnafödande innan 30, började vid 18 så tänker inte hålla på 11-12 år till att föda barn. Aldrig. Men nej, jag ska nog vänta med nästa tills min husdröm är uppfylld. Hm, ja. Jag och K får ta tag i det där. Jag vill inte ha fler stora överraskningar i mitt liv. Självklart var Oliver en helt underbar överraskning, men ser hellre att nästa lilla älskling är planerad. Hoppas på en liten Elvira.

Jag har tagit upp lägenhetsjakten på stort igen. Har legat lågt ett tag och bara njutit av att det funkar så bra hemma hos pappa. Men nu vill jag ha en tvåa eller en trea. Så jakten fortsätter. Längtar så sjukt mycket tills jag, K och Oliver har vårt alldeles egna till våran lilla familj. Förhoppningsvis hittar jag något jag kan trivas med lite närmare S, så att Oliver har närmare till sin pappa också. Därför kommer jag inte att lämna kommunen vi bor i.

Nemen se där, det blev en del text i alla fall. Få se om jag är motiverad till att kladda ner något mer ikväll eller om jag tar det imorgon.

Mitt barns skratt, mitt barns gråt. Det häftigaste och det allra hemskaste som finns. Mitt barn, det allra underbaraste jag vet. Jag älskar hans leende, hans snoriga lilla näsa, hans kramar, hans pussar, hans tafatta försök till att säga "mamma".

Han är underbar. I stunder som dessa, när det känns som hela ens värld raserar och man tur ut sin frustration mot allt och alla, då är det skönt att kunna vila sin kind mot sitt sovande barns svettiga lilla huvud.

Jag vet att jag kanske inte har varit den bästa mamma jag kan de senaste dagarna, att jag kanske tagit ut lite av min frustration på dig, min älskade son. Förlåt. Men vi alla får panik ibland. Jag älskar dig i varje fall. Jag skulle aldrig göra dig illa, har aldrig gjort och kommer aldrig göra. Inte med flit. Att du slår dig i dina tafatta första steg på jorden.. Det är något jag måste låta dig göra. Fast det svider. FAN JAG ÄLSKAR DIG. Du och K är det finaste jag vet. Det allra bästa jag har. Tack för att jag får dela mina dagar med er.

Jag är helt förstörd. En vän. En gång i tiden min bästa vän ska opereras för canser. Jag ber lite om ursäkt för skumt beteende de senaste dagarna och stunderna. Men det är jobbigt. Det är skitläskigt.

Min vän, jag älskar dig. Du är stark, du klarar det här. DU MÅSTE.

Det känns inte alls som det var länge sedan som Madde tog den här bilden. Då kunde han inte ens sitta själv.

Igår tog han sina första två steg, idag verkar det som han har glömt det. Men det gör inget. För han tog två steg, alldeles på egen hand igår. Och han står utan stöd.

Idag blir han 9 månader. Han har nu funnits längre än vad jag var gravid. Shit. Tiden går. Tiden han har funnit känns betydligt snabbare än tiden han låg i magen och man bara väääntade och väääntade.

Nu ska vi åka till Xist.. Skriver mer senare ikväll.

IDAG TOG OLIVER SINA 2 FÖRSTA STEG!!!

Ikväll var det en trött liten kille som gav upp redan 20:41, SKÖNT. Första kvällen på säkert 4 dagar som han somnade innan 23. Fan vad slipat. Idag har allt gått bra, eller ja nästan. Var och handlade gröt och välling till Oliver idag på Coop (sån där färdigblandad), innan jag och syrran skulle ta tåget till S. Då tänkte jag skicka med K gröten hem igen eftersom att den är onödig att släpa på och vällingen skulle jag ha med mig eftersom att vällingburken som jag fyller o har i skötväskan stod hos min mamma. Självklart märker jag när jag har gått av bussen vid S att vällingen följde med K hem. Snäll som K är så åkte han hela vägen till S, lämnade vällingen och åkte hem igen. Så jävla guldvärt.

Det gick jätte bra hos S redan denna gång, den 25e ska jag bara vara med första och andra timmen. S och hans mamma ska ha Oliver själva två timmar där emellan. Ska bli skönt, ska nog gå i centrum.. UTAN BARNVAGN.


Fan jävla bajs. Ungen har vaknat, ska gå och lägga det sista som finns kvar av min arma skalle i mixern. Ciao.

Shit, jag är helt slut. Oliver har börjat strula jätte konstigt med sömnen (sover knappt något på dagen, håller sig vaken till 12 och går upp vid 8). Så har har gjort i ett par kvällar nu. Gissa att jag är glad att jag har K nu, skulle säkerligen bitit av fler naglar om jag hade vart ensamstående. På pappret är jag ju ensamstående eftersom att jag inte lever med Olivers pappa, men jag känner mig inte ensamstående då lillfisen har både sin pappa och K.

Idag ska vi åka till S, min syster följer med för att hålla mig sällskap i de 4 timmar som Oliver leker med sin pappa.

Har inget mer vettigt att skriva, veckan har vart så fullspäckad att jag snart kräks. Ha en fin helg!

Har ingen större ork eller lust att skriva så mycket i bloggen. Bilddagboken är lite uppdaterad..

Bunke var iallafall här idag. Längtar redan tills nästa gång! Du är verkligen min bästa vän.

Anledningen till att jag är så slut är att kl är 23:23 när jag skriver detta och min son sover inte. Tänder, tänder och åter tänder. Kan vi få en pause här?

K, Oliver och Bunke. Jag älskar er. Ni är dom tre bästa karlarna som finns! De 3 karlarna man kan lita på och alltid räkna med. Tack.

Inte alla killar som meckar vagn åt en. Framförallt inte alla killar som kollar sex and the city helt frivilligt.

Jag ä l s k a r dig.

Han somnade till slut i alla fall. Shit vad skönt det var. Men han sov inte mer än en timme den lilla fisen, undra om det är typ NU han går över till att bara vila en gång per dag? Hm, jag tycker det låter ganska lite för en pojke som inte blivit 9 månader än. Men man vet ju aldrig, idag kan ju vara helt annorlunda. Det är nog den totala charmen med att vara förälder, varje dag ser helt olik ut den dag som var innan.

Därför är det extra viktigt att ta vara på varje dag, varje ögonblick. För man får aldrig tillbaka just den stund som är just nu, eller något annat som passerat. Man kan se tillbaka och minnas, men man hamnar aldrig just i det ögonblicket igen.

Nu sitter vi i köket och myser. K matar Oliver och jag sitter här och bloggar. Ser ut genom fönstret, fan. Jag gillar verkligen inte snö. Men ut ska man idag med dessvärre. Ska hem till min mor. Umgås en stund och äta middag, ska bli trevligt. Jag tror det var ett tag sedan vi var där en längre stund. Blir säkert kul för Olivfisen att leka med gudfar och mormor, säkert nästan lika kul som det blir för Olivfisens mamma att få leka med Olivfisens moster.

Nej, nu ska jag leka med min son i någon timme. Se om han vill vila något innan det är dags att åka. Han ska i alla fall få komma ur pyjamasen.

Nu finns flirtkulan på bilddagboken också! http://Olivfisen.bilddagboken.se

Shit, jag är trött. Oliver vill inte sova. Varken på dagarna eller nätterna. Känns som att allt tiden går åt till är att försöka få honom att somna och allt han gör är att protestera och gnälla. Så nu gav jag upp. Tog ungen under armen och bar ut honom till vardagsrummet och satte honom på golvet bland sina leksaker. Vill han inte sova så tänker jag inte tvinga honom, orkar jag inte så sätter jag honom på golvet. En stund för mig själv för första gången på hela dagen. Skönt.

Oliver är jätte mysig, jätte söt och hel gullig. Dessvärre så känns det ibland som att han är det mot alla andra, men inte mot mig. Att jag bara får allt gnäll och skrik. Säkert är det inte så, men det är galet att det känns så. Fuck, vad trött jag är.

Röksugen är jag också. Som fan, men jag har kommit långt nu. Jag ska inte falla tillbaka, hur gärna jag egentligen vill. Bättre att inte röka än att röka. Själv är jag jävligt omotiverad till att sluta röka när jag mår som jag gör just nu. Säkert så mår jag såhär just för att jag håller på sluta röka. DET SUGER. Jag ska fan aldrig mer sluta röka.

Min älskade son. Fan. Jag hatar när det är sånna här sugiga dagar när både jag och Oliver verkligen är anti. Det är då jag tackar gudarna för att vi har K. Det är verkligen skönt att få vara ifred en liten stund. Och Oliver sluta vara så grinig när K tar över. Kanske faktiskt är så att Oliver kan bli lika less på mig ibland som jag kan bli på honom. Visserligen så släpper det lika snabbt, ser vi varandra 2 minuter efter så vill vi kramas och leka igen. Så det är ju inte direkt så att jag tröttnar på Oliven for life.

Stackars liten har feber. Misstänker att det är bissingarna där uppe som kommer nu, så jag bara inväntar salvan från England (bedövningssalva till små barn som får tänder). Tycker verkligen att det är riktigt ruttet att sånt inte finns här. Svenska barn får väl lika ont när dom får tänder som brittiska barn? Oh my.

Nej fan, dags och gör i ordning lite välling och packa ner liten i vagnen.

Trevlig helg!

Lilla bebisen igår var så söt, klockorna borde ha stannat. Hon är snart en månad och mindre än vad Oliver var när han föddes, fatta att jag tyckte hon var LITEN.

Vi stannade hos K hela dagen igår, fick skjuts hem av pappa på kvällen sen. Fan det var ju äckligt kallt. Så jävla röksugen, vill så gärna fuska. Men jag ska inte. Jag ska klara av det här. Jag är ingen vek liten skit. Dock är jag trött. Samt jävligt röksugen. Men nu har jag av ren reflex börjat morgonblogga istället för morgonciggen. Det är mycket bättre, i alla fall för lungorna mina.

Idag ligger det inte så mycket mer än att åka till S på schemat, så ska leta fram nån av seten Oliver fick av dom i julklapp att ha på sig. För en gångs skull hoppas jag på att jag kommer ihåg kameran, måste knäppa lite bilder på S och Oliven (till Olivens första album).

Ska dessutom hinna med att byta en julklapp som gått sönder på H&M. Håller tummarna på att dom är betydligt trevligare denna gång, annars tänker jag fortsätta handla över internet. Så det så.

Every day is a fashion show. Det verkar i alla fall så, hos oss som har barn. "Kolla den här dräkten". Det tragiska är att det känns som man är på väg ner i den fällan, har börjat rata sånt man ärver för att köpa nytt som matchar. Ganska knäppt. Får lägga av för fan, så jävla onödigt. Ingen som bryr sig om vad han har på sig förutom jag? Skärpning, jag börjar bli en sån mamma som man irriterar sig på. Shit, galet det där.



Inatt har Oliver inte sovit speciellt bra, tror han är lite småförkyld fortfarande. Jag är det i alla fall. Men det är bara till att hålla lillfisen vaken nu på dagen,
då brukar det lösa sig. Fuck, det snöar. Och jag, K och Oliver ska en sväng till K's mamma (hans kusin kommer dit med sin bebis). Så det ska bli ganska kul. Nu ska jag testa min vagn i snö på riktigt. HAHA, det lär bli en synd för gudarna (framförallt om jag inte kommer ihåg att låsa hjulen). Men det borde gå¨, hoppas på att det ska gå i alla fall.

Nej, nu ska det börjas klä på sig och ha sig. Dags för dagens utflykt. Ha en bra dag.

Idag känns det lite lättare. Har varit vaken en timme nu med Oliver, petat i honom frukost och satt på honom kläder. Nu ligger han på golvet och ålar omkring. Just nu är han nere under vardagsrumsbordet och undersöker. Och så helt plötsligt får han syn på något annat kul, då går det undan. Shit, vad hände? Nyss kunde han inte ens sitta själv?

Min son är helt underbar mot mig, tror han känner av att jag verkligen inte är på humör så han sköter sig själv så mycket som det går. Nu alldeles nyss, ville han komma upp i soffan. Så nu sitter han här bredvid, leker med ratten och jag misstänker att han lägger en liten kabel i blöjan.

K är hos sin sjukgymnast, idag åker mitellan av. Det är inte en sekund för sent enligt mig. Den har verkligen varit irriterande på väldigt många sätt. Bara hoppas på att allt blir bra och helt som det ska med hans axel så att han kan jobba/plugga med/till det han vill. Min älskling ska inte nöja sig med något bara, utan han ska faktiskt göra något han verkligen vill.

Här till höger är den stora moroten. Den vill jag ha, jag har inte råd och måste spara. Men det finns liksom inte så överdrivet mycket pengar att spara när man är rökare och småbarnsförälder. Då väljer jag bort att vara rökare. Inte bara för att det är farligt osv, Oliver är ju betydligt viktigare än ett paket cigg.. Och hur snygg är inte klänningen på en skala? Den skulle sitta helt perfekt när jag har gått ner mina sista 10 kg. En sån klänning vill jag ha när jag gifter mig. Det vill jag verkligen. Skulle vara så perfekt, det är som att den klänningen är den klänning jag har drömt om i alla år, den är så perfekt. Jag måste ha en sån klänning. Kosta vad det kosta vill, får spara och äta snålt (hah, då lär jag åtminstonde tappa vikten!). Nåja, vi är inte förlovade och jag hoppas innerligt att det är ett ganska bra tag kvar dit, men någon dag ska jag stå brud i den där klänningen. Så är det bara. Om inte annat ska den hänga i min garderob ifall att liksom. Inte för att jag är desperat efter att gifta mig, men jag SKA HA den där klänningen.

Nu sitter min duktiga kille och leker på golvet igen. Han är så stor (men ändå så liten), så fin, så snäll, så rar. Han är ren perfektion. Min älskade lillfis. Vad jag är lycklig över att få vara Olivers mamma. Inte bara för att han är så söt, framför allt för att han är så go. Ler så mycket, kramas, skrattar. Ja, min älskling. Shit, han är så fin. På alla sätt och vis, så är min son världens finaste och bästa Olivfis i hela universum.

K, du är underbar och jag älskar dig.

Dag ett på det nya året och dag ett utan cigg för mig och K. Vi har bestämt oss för att sluta röka, det är inget nyårslöfte. Det är bara något som vi bestämt oss för.

Blir inga bilder för kameran blev kvar hos ett par vänner till familjen igår.

Jag hatar den här jävla abstinensen. Får riktiga jävla ryck (har fått ett par idag).

Har ingen jävla lust o skriva nånting. Ska försöka sluta skaka och få lite ro i kroppen, och kanske lite sömn. FAN. Det borde vara lika lätt att sluta röka som det var att börja. Jävla skit.

Tur att K, pappa och Oliver är så jävla underbara.

Hoppas resten av Sverige har haft en bättre start på 2oo8 än vad jag har, God fortsättning på det nya året folks.